23 mars, 2009

Min lillebror är smartare än mig, men jag vet ändå bäst.

Det har pågått en trosdebatt i kommentars fältet under inlägget "Tänker vidare om Sex" på min blogg och jag känner att ett bra sätt att bemöta detta är att berätta vad innebörden av namnet på min blogg handlar om, och samtidigt berätta om det mest grundläggande i min tro.

Min blogg heter ju som känt "Min Lillebror - är smartare än mig, men jag vet ändå bäst!" Innebörden av den titeln menas högst ordagrant eftersom det syftar på min mycket intellektuelle lillebror som lämnat tron som också gärna kommenterar på min blogg. Han hjälpte mig att fixa min blogg och vi kom skrattande på namnet tillsammans så no hard feelings i det om ni undrar.

Vad jag menar att säga med det uttrycket är att det är Jesus som är vägen, SANNINGEN och livet. Oavsett hjärnkapacitet, intellektualitet, olika förutsättningar i livet, dumhet eller religiösa påfund så finns det en Gud och det finns en sanning. Den sanningen blev uppenbarad i Jesus Kristus, Guds enfödde son, som samtidigt var en uppenbarelse av Gud självt.
Jesus kom till jorden som människa för att leva ett liv som verklig människa såsom vi människor inte klarade av att leva. Han blev den "andre Adam" ..eller vi kan egentligen säga den förste Adam (adam betyder människa) for Han var den förste och ende som levde så som vi varje människa var menade att leva dvs. utan synd och naturlig i perfekt relation med den övernaturlige Guden.

Syftet med Jesus perfekta liv var att dö, den död som var menad oss som inte höll måttet och som brutit vår relation med Gud. Han blev vår ställföreträdare för domen och straffet blevlagt på Honom för att vi istället i utbyte skulle få Hans frid, den frid och det liv som han förtjänat genom sin rättfärdighet. I tro på Jesus och på det han gjorde på korset för vår skull tar vi därmed emot den nåd Han visat oss och blir iklädda Kristi rättfärdighet. De synder som var tillräknade oss blev lagda på Honom och vi går fria och har fått evigt liv.

Ja Bibeln beskriver det ännu bättre och säger att vi blir "födda på nytt", blir "en ny skapelse" att "det gamla är förbi, se någonting nytt har kommit". Precis som en get föder en get och inte ett får så föddes vi i den syndiga världen och är därför av syndig natur. En get kan omöjligt bli ett annat djur än den blivit född till även om den vill det. Om geten sen ser att bara får kommer in i fållan, och vill dit in själv, spelar det ingen roll om geten sågar av sig hornen, permanentar pälsen och ser allmänt fårktig ut.. den är ändå en get och det är bara det man är född till som utgör vem man är och ens identitet. På samma sätt kan vi inte på något sätt bli annat än syndare om det inte sker ett mirakel. spelar ingen roll hur bra vi är, hur smarta vi är hur mycket vi tror att vi "lurar systemet" genom att "permanenta pälsen" och försöker se bra ut och vara bra. "Alla har syndat och saknar härligheten från Gud" står det i Rom 3:23

Vad löser situationen då om Gud inte har överseende med synd? Vi behöver inte överseende med synden.. hur kan man ha överseende med vår hela natur, då är det ju hela vi som är problemet, inte bara en del saker vi gör! Nej vi behöver en NY natur helt och hållet! Vi behöver bli födda på nytt! därför står det att vi har blivit "födda av Gud"
Ef 4:24 "Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet. "

När man möter Jesus och möter Hans kärlek så förvandlas verkligen ens liv radikalt. Man blir en ny skapelse, och man ser också på världen med nya ögon. Bibeln beskriver det som att "töcknet för ögonen, eller fjället för ögonen" försvinner och man kan se Sanningen. Detta går inte förklara bättre än att bara förklara evangeliet för en som inte är troende. En grävling har väldigt begränsat seende.. man kan inte i någon mån förklara grävlingen fram till ett bättre seende. Den behöver bli född som nåt annat med bättre ögon för att det skulle vara möjligt.

Well, så är det att bli kristen. Man får en ny natur, blir Guds barn med nya ögon. När man upplever det känns det som att hitta hem på riktigt och det är det bästa jag någonsin varit med om. Det är som med Mowgli i Djungelboken - en människa uppväxt med djur och har aldrig sett en annan människa förut. När han första gången ser en människa så vet han bara att de är av samma slag som han. Han känner igen vad han var skapad för först när han såg det. När vi möter Gud känner vi igen vårt ursprung och vad vi var skapade för. Helt plötsligt stämmer det.
Som en konstigt format bit sten som man inte har nån aning om vart den kom ifrån eller varför den har den form den har, förrän man hittar huset biten satt på och hittar den exakta plats den passar perfekt i.
Ja innan man möter Jesus är man verkligen som en irrande höna i jämförelse med efter..

SÅ.. Min lillebror må vara "smartare" eller åtminstone mer intellektuell än mig - men jag har mött Sanningen och därför vet jag ändå bäst!

Lots of love
Em

PS. Jag älskar dig Edvin!

11 kommentarer:

Ed sa...

bevisa att ditt resonemang är gällande.
varför vill jag ha bevis? För att jag med korrekthet inte skall förväntas ta ställning utan god basis.

Anonym sa...

Jag tror att signaturen "Ed!" försöker verka beläst och inteligent.... Måhända har pojkpolingen läst på universitet?

Ed sa...

Jag tror signaturen "Anonym" vet precis hur det ligger till med den saken... Och sedan, som gensvar till ditt påstående kan man knappast påstå att jag har "läst" särskilt aktivt på Universitet då jag just så pass har hållit mig flytande och lyckats behålla studiebidraget, snarare än att aktivt ha "läst"... Sedan angående ditt påstående om att jag skulle "försöka verka påläst" så kan jag inte besvara detta på annat sätt än att säga vad jag sa till en annan religiös som anklagade mig för detsamma mycket nyligt: De ord jag använder som du tolkar som "pretentiösa" eller "glänsarord" och menar att jag endast använder mig av för att ge ett specifikt intryck om min karaktär, ÄR helt enkelt inte sådana ord för mig. Språkbruk (speciellt när det kommer till skrift) varierar naturligtvis personer emellan och jag kan inte göra annat än att ge dig mitt ord på att jag använder de ord jag använder ENDAST i syfte att så korrekt som möjligt uttrycka exakt det jag vill så sagt. Skulle du vara mer van vid dessa ord skulle du säkerligen upptäcka hur väl de passar in i de sammanhang jag använder dem och hur ett resonemang som medvetet undviker dessa ord skulle bli antingen klumpigare och otydligare eller helt misslyckas med att referera min åsikt... Detsamma kan vi anta gälla meningsuppbyggnader mina texter och även de specifika meningsskiljaktigheterna mellan mig och andra som skriver här.

Att jag exempelvis kräver giltigt härledda argument för det jag sedan tror på är ju något som jag å andra sidan inte kan förstå hur ni INTE kan kräva. Jag, i kraft av logik, kräver ju det av vilken given tes som helst (vilket jag tolkar det som att ni inte gör).

Men snarare än giltiga bevis, eller ens induktivt godtagbara argument, så blir man bemött av dogmatiska mantran som ni tror har slagkraft bara att er religiösa övertygelse menar att de automatiskt har det på grund av att de är hämtade från Bibeln...

Jag kan inte finna i min människa att prestera någon annan "tro" än den som är synonym med "övertygelse". Att finna en annan, mer irrationellt tillförlitelseanknuten tro kräver att jag först blir bemött av ett subjekt som jag (med samma gamla rationalitet) sedan känner att jag har anledning till att lita på (ergo "tro på")...
Paradoxen ligger i att det kristna resonemanget är förljande:
Man måste först ha TRO för att få bli bemött av Jesus/Gud och därefter få ÖVERTYGELSEN, men om bekant måste alla rationella subjekt som har en hyfsad koll på de semantiska referensera till diverse ord FÖRST bli övertygande för att kunna TRO...
Det är ett cirkelresonemang.

Så anklaga mig ogärna för att jag skulle leka smart bara för att du har blivit välsignad med mer naivitet än mig. Jag har fått på tok för mycket sådan skit redan.

Emma sa...

Anonym är inte jag Edvin. Verkar som du trodde det..

Kram

Ed sa...

Nä, det trodde jag inte heller.
Däremot är undertecknad "Anonym" högst troligt någon som vet om att jag pluggar på Universitet... Antagligen någon som känner mig.

Anonym sa...

Ed: Varför anklagar du mig för att vara religiös? Har jag påstått att jag är religiös?

"Att jag exempelvis kräver giltigt härledda argument för det jag sedan tror på är ju något som jag å andra sidan inte kan förstå hur ni INTE kan kräva. Jag, i kraft av logik, kräver ju det av vilken given tes som helst (vilket jag tolkar det som att ni inte gör)."

Återigen: sluta kasta anklagelser omkring dig som du inte har teckning för.

Angående vad jag skrev:

Jag var lite ironisk emot dig för att du, liksom de flesta nyinskrivna på universitet (specielt Umeå men du kanske går någon annanstans) gärna försöker gläsna lite med sin nyvunna kunskap. Själv är jag inte intreserad av akademiska ord (trots att jag själv är akademiker) utan av verkligheten, så nästa gång gå direkt till pudelns kärna och sluta ordbajsa, det man inte kan säga på några rader förtjänar inte att sägas alls.

(Förlåt att jag tuktar din bror Emma)

Nej jag känner inte dig Ed. Men genom din ergumentation kan man säga att jag känner din TYP mycket, mycket väl. På min arbetsplatts har vi massor av din "typ". Med det menar jag ingeting nedsättande om dig som person, jag känner ju inte dig.

Slutrutet för idag.

Ed sa...

"Återigen: sluta kasta anklagelser omkring dig som du inte har teckning för"

Ja okej, om du slutar med detsamma...

"Nej jag känner inte dig Ed. Men genom din ergumentation kan man säga att jag känner din TYP mycket, mycket väl"

See the picture?
Du anser dig alltså att känna till min "typ" på basis av att du har läst några korta rader jag skrivit, och blir samtidigt helt vansinnig då jag antar dig vara religiös? Visst, du fyller i att du inte känner min person på grund av detta, men jag påstår ju å andra sidan inte heller det då jag drar slutsatsen att du är religiös... Skulle säga att anklagelserna är ekvivalent dåligt härledda.

Visst, jag anklagar kanske dig för att vara religiös och tillhöra den grupp som jag refererar till som "ni" i min föra post på lika dålig basis som du anklagar mig vara sprätt-akademiker. Men det är underligt att du först hänger upp dig på att jag anklagar vilt omkring mig och sedan besvarar med att göra exakt detsamma...

Det enda jag kan svara på din kritik är helt enkelt att kort punktera att du har fel. Du antar att jag ordbajsar för att låta smart och det är inte sant. Jag vet inte hur jag annars ska "komma till pudelns kärna" än att använda det språk och de resonemang jag använder och förespråkar.

Och jag upprepar: Jag är, till skillnad från dig, INTE akademiker. I teorin pluggar jag på Universitetet ja, men jag försummar min utbildning och lär mig ingenting nytt... Akademiska ord? Jag vet inte ens vilka som (enligt dig) bör räknas som akademiska och vilka som inte gör det?

Antonia sa...

" Nej jag känner inte dig Ed. Men genom din ergumentation kan man säga att jag känner din TYP mycket, mycket väl. På min arbetsplatts har vi massor av din "typ". Med det menar jag ingeting nedsättande om dig som person, jag känner ju inte dig. "

Zooma in på "ingenting nedsättande om dig som person" Du vill ogärna skriva någonting nedsättande mot Ed som person, men du tar dig ändå gärna friheten att kalla Ed "pojkspolning". Det känns även lite som om du har många fördomar. Kanske lite för många! Tänk på vad du säger. Och om du nu, av någon konstig anledning, inte vill tänka på vad du säger, så lev då med vad din attityd kommer ge för konsekvenser.

Det känns lite underligt att du först bestämmer vad han är för "typ" och sedan skriver att du inte känner Ed. Enligt mig så måste man först känna en person, för att sedan avgöra vad den är för "typ".

Anonym sa...

Antonia:

Väl rutet! Nu skola alla Eds vedersakare bäva!

minutz3 sa...

Vill bara påpeka att Gud ändå går att förstå logiskt, eller i alla fall är det mera logiskt att Gud skulle finnas än motsatsen.

Dessutom får vi inte glömma bort att den mesta av utbildningen här i Europa grundlades av den Katolska Kyrkan. Här i Sverige var Uppsala Universitet, just under katolsk regi, den första högre läroinstitutionen. Ute i den stora vida världen (utanför Sverige) är Katolska Kyrkan huvudmannen bakom flest utbildningsväsen.

Att vetenskapen och tron skulle stå i motsatts till varandra har Katolska Kyrkan med all kraft motsatt sig. Tvärtom så fördjupar vetenskapen vår förståelse för Skapelsen. Däremot motsätter sig Katolska Kyrkan sådant som hon bedömer vara mot människovärdet, så att exempelvis föda upp barn och använda de som "testobjekt" för nya mediciner (embryonal stamcellsforskning) eller mänsklig kloning är ingendera acceptabelt.

Summa summarum: vad verkar mest logiskt, att Universum skapades ur ingenting alldeles slumpmässigt eller att "någon"/"något", som funnits innan allting, faktiskt hade en tanke bakom det hela?
Fundera också gärna över någon eller något som du gillar, är detta en konsekvens av slumpen eller är det kanske en "designer" bakom den det?

Anonym sa...

wow!
Sometimes you blow my mind Em.
Med hur mkt du fått uppenbarelse om.

/BK

 
SvenskaSajter.com - Den ständigt växande länkkatalogen BlogRankers.com Jesussajten.se Clicky Web Analytics 1000lankar.com - gratis länkkatalog Blogg listad på Bloggtoppen.se Filosofi/Religion Religion